Läderfabrikens historia
Kromläderfabriken anlades 1906 i Klippan. Fabriken var landets första av sitt slag. Klippans Chromläderfabrik AB bildades.
Österrikiske garveriteknikern Egon Höning väckte intresse för kromlädergarvning hos patron Johan Jacobsen från Ängelholm. Han startade det som skulle bli Klippans läderfabrik.
Man vet inte med säkerhet varför lädergarveriet startades i Klippan. Den rika tillgången på det nödvändiga mjuka vattnet för kromgarvning antas ha avgjort placeringen. Verksamheten inleddes med 15-tal anställda. Tillverkningen fram till 1908 omfattade enbart garvning av skoovanläder. Kromläderfabriken fick ett kraftigt uppsving. På bara några år tredubblades produktionen. Utvecklingen fortsatte. Fabriken byggdes ut i etapper åren 1908, 1912, 1914-15 och 1917.
1917 utbröt en brand i fabriken varför man tvingades avbryta utbyggnaden. Redan efter ett halvår var produktionen igång för fullt. Då i lokaler som var tre gånger större än före branden. Nu hade även tillverkning av maskinremmar tillkommit. Efter 1912 dessutom läderutrustning för militären, sadelmakeriartiklar. Från 1919 tillkom tillverkning av möbelläder, portfölj- och bokbinderiläder. Då hade företaget ändrat namn till Chromgarveriet Klippan AB. Det skedde 1922, för att 1938 få slutliga namnet AB Klippans läderfabrik.
Konkurs
1920 gick läderfabriken i konkurs första gången. Företaget rekonstruerades men gick ånyo i konkurs 1922. Skandinaviska Kredit AB medverkade i rekonstruktionen av företaget. Produktionen koncentrerades till några få artiklar. 90 procent av tillverkningen bestod av skoovanläder. Resten bestod av möbel- och bokbinderiläder.
Trots att lågkonjunkturen började göra sig påmind redan första åren på 1930-talet var produktionen lönsam, beroende på det låga råvarupriset. Men 1938 gick företaget i konkurs för tredje gången. 1940 tog AB Wilhelm Grönvalls Läderfabrik i Ängelholm över fabriken i Klippan. Grönvalls hade varit intresserad av Klippanföretaget sedan starten. Under andra världskriget blev det svårare att få tag på råvaror. Läderfabriken var beroende av import av hudar. Svårigheter uppstod även på exportsidan.
Det börjar gå bättre
Produktionen delades upp mellan fabrikerna i Ängelholm och Klippan så att det i Ängelholm gjordes bottenläder och i Klippan skoovanläder med specialisering på boxkalvskinn. Produktionen ökade, liksom antalet anställda. Dock kom kraftigaste ökningen fram till första världskriget, då 100 anställningar fanns i Klippan. Det skulle öka till 190 anställda 1981. Då omsatte företaget i Klippan 150 miljoner kronor, produktionen var 100 ton per vecka. 80 procent gick på export. Största marknaden var Tyskland.
Det fanns en stor överkapacitet i världen. Svårigheter började torna upp sig. 1988 stoppades produktionen på Klippans läderfabrik. Ett 160-tal blev utan jobb. Detta upprörde de anställda i Klippan, då de ansåg att deras produktionsdel gick med vinst och att stoppa verksamheten i Klippan och lägga över produktion till Ängelholm var ett led i strävanden att rädda fabriken i Ängelholm. Efter några år fick även produktionen stoppas vid läderfabriken i Ängelholm. Sedan revs Ängelholmsbyggnaderna och idag finns bostadshus på området.
Fabriksbyggnaderna i Klippan såldes i flera omgångar. Efter sista konkursen fick byggnaderna stå och förfalla, så när som på kontorsdelen som hyrts av annat företag. Läderfabriksbyggnaderna och hela området är starkt bemängt av tungmetaller, gifter och annat. En sanering krävs. I början på 1990-talet gjordes en sanering av området nedanför läderfabriksbyggnaderna, för att förhindra att tungmetaller och gifter rann ut i Bäljaneå. Ett vattendrag av riksintresse för vandringsfisken.
Kommunen söker bidrag för att genomföra omfattande åtgärder för att avlägsna riskerna för hälsa och miljö vid den fd läderfabriken.
De åtgärder man söker bidrag för går i korthet ut på att:
- riva fabriksbyggnaderna och avlägsna ledningar och andra installationer
- schakta bort fyllnadsmassor inom fabriksområdet och förorenade jordlager i skogsområdet och villaområdet för omhändertagande på extern behandlingsanläggning,
- komplettera täckningen av spaltläderdeponin,
- anlägga en avskärande tätskärm och ytvattendiken uppströms spaltläderdeponin
- anlägga erosionsskydd och bredda å-fåran
Kostnaden för de föreslagna åtgärderna är beräknad till ca 130 Mkr varav 117 Mkr söks från Naturvårdsverket. Kostnaderna kan i värsta fall uppgå till en kvarts miljard för saneringen. De åtgärder som är planerade i villaträdgårdarna kommer att ske i samråd med de boende.
Tidsplan
Under förutsättning att ansökan beviljas under hösten 2007 räknar kommunen med att kunna påbörja förberedelserna för saneringen vid årsskiftet 2007/2008. Förberedelserna går till stor del ut på att planera saneringen i detalj och handla upp entreprenörer för utförandet. För närvarande har skorstenen rivits under hösten 2009 medan rivning i övrigt är planerad att påbörjas under våren 2010.
Vill du gå direkt till mina bilder så följ länken nedan.
Källa: Lars-Erik Braun, Historiska rundturer i Klippanbygden, del II. Klippan först i landet.